Frankrike, 28 maj – 6 juni 2011
Gourmandisk roadtrip i Alsace

Travel | July 11th, 2011 | 3 Comments | RSS Feed

Fyra vänner på en veckas resa genom norra Frankrike.  Första delen var en gourmandisk sensation med njutning för både syn och smak. Avslutningen var ett glädjetårdrypande franskt bröllop med en äkta fransk brudgum och en äkta svensk brud.

Resan startade från Göteborg. Gemensam taxi till flygplatsen, överprisad expresslunch bland taxfree-shopperna, flyg söderut mot Tyskland. Landade i Frankfurt och begav oss till biluthyrningen. Efter en stunds bråkande för att få ha tre chaufförer så fick vi äntligen hämta ut en bil full av finesser. Taklucka, head-up display, gps, automatisk vägskyltsavläsning och parkeringssensorer. Nöjda cruisade vi iväg mot Strassbourg.

Strassbourg

Efter att ha korsat gränsen från Tyskland och in i Alsace så nådde vi resans första delmål. Det visade sig att vårt hotell var omgivet av gågator, så efter att ha parkerat i ett underjordiskt garage, under ett torg med resans första karusell, avbetades den sista biten till fots. Hotellet, vid namn Hotel Cathedrale, låg passande nog på samma torg som den imponerande katedralen Cathédrale Notre-Dame-de-Strasbourg.

Efter att vi hade checkat in på hotellet sökte vi oss hungriga in i en angränsande gränd. Där hittade vi den rustika vinstugan Chez Yvonne. Med den mörka träinredningen och de rutiga gardinerna blev vi glatt överraskade av att här bli serverade av elegant upplagd och utsökt god mat, istället för husmanskost. Intrycket blev inte sämre av den mycket roliga och uttrycksfulla servitrisen, som i brist på ett gemensamt språk tog hjälp av hela kroppen.

Nästa morgon inleddes med en pittoresk morgonpromenad bland korsvirkeshus i Le Petite France (som verkligen var lika litet som namnet påvisar). Därefter åt vi en stor frukost och fröjdades över getost och körsbärsyoghurt på hotellet, med utsikt över katedralen. För att slutföra vistelsen så begav vi oss, på vägen till bilen, in i katedralen. Belysta av solstrålar, filtrerade genom enorma blyinfattade glasfönster, lät vi oss för en stund trollföras av kyrkmusik och klingande psalmer.

Därefter skulle det bära av till Obernai. Men först stannade vi till för fotopaus vid Parlamentum Europaeum. Imponerande byggnad. Framförallt träden halvvägs upp!

Obernai

Vi kryssade in i Obernai på smågator (som dock senare på natten skulle visa sig vara en vältrafikerad huvudled) till Hôtel Le Colombier. Efter en noggrann undersökning av vems rum, inklusive balkong, som var bäst, slog vi oss ner för lunch på creperiet strax utanför. Pannkakor med smaskig (och i det här fallet matig) fyllning kan ju aldrig gå fel! Efterrätten blev fransk nougat, från ett litet pâtisserie, som intogs vid stadens ringmur.

Under eftermiddag tog vi oss på snirkliga vägar upp på Mt St Odile. Kring toppen av berget går The Pagan Wall, en mystisk mur vars ålder det tvistas om.  Vi följde muren genom skogen och försökte avgöra vilka av de mossiga stenblocken som var ditburna och vilka berget själv bidragit med.  En bit av muren utgörs av bergets översta klippa. Vilande på denna klippa ligger klostret Hohenburg Abbey. Där stannade vi till och beundrade en helt fantastisk utsikt över Alsace.

Väl tillbaks i Obernai, avslutades dagen med fin trerätters middag på Le Caveau de Gail. Resans första foie gras (anklever) gjorde inte någon besviken och därpå följde en perfekt tillagad entrecôte och en gyllenbrun crème brûlée. Trots att köket precis skulle stänga blev vi ypperligt uppassade av två skojfriska servitörer.

Natten var varm och nästa morgon likaså. Äkta fransk frukost åt vi utomhus, i svalkande skugga. Äkta franskt innebar att vi köpte frukt och färskpressad (den pressades när vi såg på) apelsinjuice i en fruktaffär och vi köpte ost i en ostaffär och lufttorkad skinka på ett slakteri och bröd och croissant i ett bageri.

Efter frukost körde vi upp till ett sagoslott på en fläderdoftande bergstopp. Efter en rundvandring i slottet, Château du Haut-Koenigsbourg, en glass-stund utanför och mer njutande av fantastisk utsikt över Alsace, rullade vi ner till Ribeauvillé, en by full av storkar och pittoreska korsvirkeshus vars väggar var täckta av blomlådor. Där satte vi oss under ett tak av vinrankor och åt vi tarte flambée, en förvånande god alsassisk specialitet som påminner om pizza med kvarg istället för tomatsås, ofta täckt med sauerkraut. Därefter tog en promenad till de angränsande vinodlingarna. Sen blev värmen oss övermäktig och vi begav oss direkt till nästa hotell, i Colmar.

Colmar

Best Western Grand Hotel Bristol i Colmar uppgraderade vi våra rum en nivå och fick två vinflaskor på köpet. Dessa sparades dock till senare tillfälle. Helt utslagna av solen, besvikna över att bastuanläggningen redan stängt för dagen, spenderade vi kvällen i våra rum. Nästa morgon var det dock åter igen dags för en promenad i pittoreska stadsdelar.

Vi började dagen med en promenad genom smala gränder och utefter kanaler i La Petite Venice. Åt baguette och croissant till frukost vid väggen av ett stort kloster. Vi åkte vidare till Eguisheim, där vi åt lunch till ljudet av spelande storkar och därefter promenerade kring en av ringmurarna.

Till ackompanjemanget av en begynnande regnskur, besökte vi en vingård vid foten av berget med tre torn, Kuentz-Bas i Husseren-les-Chateaux. Där provsmakade vi mängder av fantastiska, ekologiska och närproducerade viner och köpte de bästa. Vår längste deltagare hade dock tappat smaksinnet, så han fick nöja sig med att titta på och därefter köra oss upp genom en böljande dalgång in i Vogeserna.

I Munster följde vi snirkliga skyltar till ett gammalt hus där en uråldrig och oändligt krokig gumma sålde lokalproducerad ost. Hon ignorerade lugnt våra försök att kommunicera på engelska och fick oss att köpa två illaluktande ostar. Vägen ledde oss därefter i långa serpentiner över ett berg med vidunderlig utsikt och vildsvin vid vägkanten. Till ljudet av klämtande koklockor nådde vi byn Orbey där vi nu skall tillbringa natten.

Orbey

På jakt efter ett lättare kvällsmål hamnade vi på den lokala pizzerian Pizzeria la Chaumiere, där vi med pekningar beställde, något vi hoppades var ätbart, och av en glad servitris blev serverade varsin rejält tilltagen rätt. Proppmätta, och med den stinkande osten från Munster hängande på balkongen, lade vi oss till ro i våra hotellsängar.

Nästa dag började vi med hotellfrukost i Orbey. Sen tog vi på dimmiga och slingriga bergsvägar en omväg till den vita sjön, Le Lac Blanc. Där blev det endast ett snabbt fotostopp, eftersom kall och blöt vind snabbt drev oss tillbaks in i bilen. Med vår bokmal vid ratten körde vi så vidare genom Vogeserna och ut på andra sidan. Flera timmars bilkörning tog oss korsande mellan lastbilarna förbi böljande fält och ängar av lysande röd valmo, via en sunkig vägkrog, in i Champagne.

Epernay

Då vi närmade oss Epernay försvann molnen, solen kom fram och det dök upp fler och fler ljusgröna vindruvsfält. Hotellet, Comfort Suites Epernay-Champagne, visade sig vara en vacker gammal militärbyggnad. När vi burit in alla väskor och vinlådor gav vi oss ut och inhandlade förnödenheter. Sen tillbringades kvällen i solen, med vin från Colmar, ost från Munster, färsk frukt, baguetter, fransk musik och utsikt över champagnska vinodlingar.

Nästa morgon krävdes stor övertalning av receptionisten (som mest verkade upprepa frasen “Verry difficult”) för att få behålla rummen en natt till. Frukost, på gratinerad baguette och croissant, intogs bredvid en mindre triumfbåge, alltmedan en duva letade pinnar till sitt bo och ett koltrastpar matade sina ungar bredvid.

Därefter strosade vi på Avenue de Champagne, förbi champagneägarnas stenherrgårdar, Moet & Chandon, Perrier Jouet, Pol Roger med flera, tills vi nådde Mercier. Där skrämde vi upp ett par kaninungar, som flydde in i vinfältet.

På väg tillbaks stannade vi i en lummig park, där vi njöt i solen en stund bredvid en porlande fontän och doftande jasminbuskar. Efter en snabb lunch och med varsin italiensk glass i handen gick vi därefter på gator med champagnekorkar i rännstenen tillbaks till hotellet och bättrade på solskyddet. Sen bar det med bil iväg genom champagnefälten till champagnegården Jean Milan.

På champagnegården fick vi, bland prunkande rosa pelargoner, testa ett urval ur Jean Milans champagneutbud. Efter att ha insupit både champagne och den lyxiga atmosfären kom vi fram till att det förstnämnda inte var särskilt gott. Så vi satte vår BMW i “Sport Mode” och susade genom fält och byar tillbaks till hotellet.

Vi avrundade kvällen med en fyratimmars trerätters middag på Restaurant Au Petit Fourneau. Detta var en mysig restaurang med en glad värdinna, god mat och gott vin.  Här testade vi både sniglar och det champagnska utbudet av inhemska efterrätter.

Morgonen därpå serverades frukosten i en park och därefter var utmaningen att hyra cyklar från en franska cykeluthyrning full av språkförbistring. Efter lite hjälp från övriga besökare i uthyrningskön lyckades vi tillslut (det blev dock varken tandem eller halvdag, vilket vi hade tänkt oss). Förmiddagen spenderades sedan på varma småvägar och svettiga sluttningar omgärdade av vinodlingar där bläckfiskliknande maskiner tuktade rankorna till snörräta rader.

Efter cykelturen var det dags för nästa etapp av resan. Då bar det iväg till tyska gränsen och Saarbrücken.

Saarbrücken, Etzling, Forbach

Höjdpunkten på  Mercure Hotel Saarbruecken Sued var den lilla men mycket efterlängtade poolen. Fredagskvällen skulle dock spenderas i Etzling, där möhippan tog plats. Bruden firades med sushitillagningskurs, vin, rabarberpaj och massor av vänner. De manliga vännerna bidrog med fina blombuketter, men fick sen hålla tillgodo med att uppehålla sig på den lokala puben. Det tycktes dock inte gå någon nöd på dem för detta, och på puben lades basen för en uppsjö internskämt som räckte resten av resan.

Lördagsmorgonen inleddes med morgondopp och hotellfrukost och därefter bar det av in till centrum av Saarbrücken. På några timmar inhandlades ett par finskor, två slipsar, en coctailklänning och två resväskor. Sen var det tillbaks till hotellet för gyckelskrivande och lite mer badande.

Taxin anlände på utsatt tid och vi var redo att åka strax efteråt. Chauffören visade sig dock vara ny på jobbet och dessutom utan gps. Efter en stressig färd av och an på Forbachs huvudgata lyckades vi dock guida honom rätt, med hjälp av en screenshot på vår destination. Vi anlände precis en minut innan den stora ceremonin skulle börja.

Bröllopet gick i temat vitt och grönt, gästerna bidrog med övriga färger, men vackrast av alla var självklart den strålande bruden. Ceremonin var rörande fin, med egenhändigt skrivna löften, brudparet emellan. Tyvärr förstod vi bara ena halvan, men det syntes att bruden var nöjd!

Festligheterna varade hela natten. Vi inledde med drink och snittar och fortsatte därefter, till bords, med fyra rätter med avbrott för dans mellan varje. Tolvslaget passerades utan tillstymmelse till pumpor och möss. Tillslut avslutades middagen med en imponerande bröllopstårta vid strax efter klockan två på natten. Därefter följde ytterligare några timmars dans, inklusive imponerande uppvisningar av de lindyhop-kunniga deltagarna.

Nästa dag blev det sovmorgon men efter en stunds rekreation vid poolen bar det iväg till nästa tillställning, picknick i brudgummens föräldrars trädgård.

Trädgården var en mindre park, full av rosor, örter, plåtvattenkannor, fågelholkar, vindspel och andra dekorationer. Det bästa av allt var dock det stora äppelträdet, i vars skugga vi spenderade eftermiddagen utspridda på en väl tilltagen blandning av kuddar och filtar.

När vi kände oss tillräckligt utvilade begav sig sedan en stor del av svenskarna i sällskapet in till Saarbrücken för en sen middag. Tillslut, efter att i lämmeltåg ha kryssat över torget några gånger, hittade vi en mysig restaurang, där det gick att tillkalla servitrisen genom att sjunga. Servitrisen fattade tycke för oss och efter maten blev vi bjudna på kakor från Serbien och fick skriva i restaurangens gästbok. Tillslut, efter stort kramkalas, letade sig så alla tillbaks till sina respektive boenden.

Frankfurt

Sista morgonen. Ingen tid för morgondopp. Trots de nya resväskorna fick vi inte plats med riktigt alla vinflaskor, men vi fick i alla fall, utan större problem, in både resenärer och väskor i bilen. Efter en snabb vals på parkeringen tog vi oss på några timmar tillbaks till flygplatsen. Väl där framkom det att planet var överbokat, så mot halva biljettpriset i ersättning gick vi med på att vänta tills nästa flyg. Detta innebar en hel dags avslappning på flygplatsen. Ordentligt avslappnade kom vi så hem, till ett ljummet Göteborg, och upptäckte att nu hade sommaren börjat på riktigt!

  1. Vilken fantastiskt målande beskrivning! Full av dofter och smaker :)

    Margareta - July 11th, 2011 at 20:37
  2. Fantastisk berättelse! Nästan bättre än resan! ;-)

    Henrik - July 11th, 2011 at 21:50
  3. Kul att ni gillade berättelsen! Resan var också bra ;)

    Karin - July 12th, 2011 at 07:08

Leave a Reply